Idag kommer jag med en bokrecension av Gillian Flynns Mörka Platser (Dark Places), som är en deckar/thriller/you-know-what-i-mean bok skriven 2009, men som jag först nu fick nys om genom den översatta versionen, och köpte. Så nu sitter jag här, te framför mig, spänner magmusklerna, tänker på hur awesome jag är och ska recensera detta verk. Och nu, sätter jag igång.
I Mörka Platser följer vi den kvinnliga huvudkaraktären Libby Day vars två systrar och morsa blev brutalt mördade en natt för 25 år sedan. (inte 17 eller 23.465 utan 25!) Morden begicks av hennes bror Ben Day som sedan dess har suttit i fängelse på livstid. Under all den tiden har hon levt ett liv i depression, och inte pallat göra något av sig själv. Hon lever på pengarna som hon får från fonderna dit folk alltid skänkt pengar, och hon lever ensam utan att prata med någon eller några, varken sin bror, sin bortsprungna farsa eller sin moster. Men en dag blir hon kontaktad av en man som heter Lyle, och han ber henne komma till den så kallade Mordklubben där en massa personer som är extra insatta i särskilda mordfall ( så kallade F.R.E.A.K:s) kan tänka sig erbjuda Libby betalning om hon kan ge dem saker eller information av värde vad det gäller morden på sin familj, till exempel gamla dagböcker eller ännu bättre, information rätt från personer som var kopplade till händelserna, och genom det börjar hon för första gången på 25 år försöka ta reda på vad som egentligen hände den där natten...
Bland karaktärerna har vi den ovannämnda Libby Day, de karaktärer hon träffar på, Lyle som underhåller sig om hur det går för henne samt ger henne den information de redan har, och inte minst, hennes mor Patty Day och bror Ben Day ur vilkas perspektiv man får uppleva tiden före morden.
Handlingen har fått mycket beröm för att vara en riktig pageturner som man inte kan få nog av, men jag kan inte helt hålla med om det. Boken blir spännande senare, kanske efter att man läst halva, eftersom att alla intressanta frågor och oklarheter med morden kommer fram ganska sent. Det som egentligen höll mig kvar som läsare någorlunda i början var huvudkaraktären Libby, men hon räcker i sin tur inte för att täcka bristerna i första halvan av boken. Men sen, när alla frågor väl väckts, blir det döspänning to the max, och men engagerar sig som läsare minst lika mycket i Libbys resa som i Bens välgjorda historia från tiden före allt hände, som också gör boken och dess handling rikare.
Presentationen är bra med det minus att, som sagt, inga intressanta frågor ställs i början, så det som egentligen håller en kvar är Libby vilket inte helt räcker... (but it´s bloody close!)
Karaktärerna väcker mycket känslor och hat i allmänhet, vilket är bra! Sidokaraktärerna får precis lagom utrymme och de viktigare karaktärerna får den plats de förtjänar. Karaktärerna är så välgjorda som de kan vara i en deckare av detta slag, och visar utmärkt hur karaktärerna förändras genom tidens gång. Och vår älskade (eller hatade) antihjältinna Libby är en asgrym karaktär vars komplexitet funkar utmärkt för boken, och hon framställs verkligen som så bitter som hon borde bara.
Miljöerna används på ett ganska bra sätt för att förstärka ytterligare teman som tas upp i boken, som att inte riktigt veta sin plats, samt att reflektera Libby och hur nedgången hon har blivit.
Språkligt sköter den sig ganska bra och har en del välgjorda bilder, och språket anpassas i regel väl efter karaktären som man följer. Libby erbjuder ett berättande ur förstaperson med många nyanser och drag som gör så att hon verkligen talar igenom boken, och det känns som att hon personligen har skrivit det. Men, jag har en del klagomål på språket i övrigt, däribland en del motsägelser som störde mig enormt, samt en del översättningar som var väldigt konstiga och kände felplacerade, som något som man naturligt inte skulle säga på svenska. Dessutom var en del meningar ganska konstigt konstruerade, dock vet jag inte hur mycket av denna kritik jag ska rikta mot författarinnan eller översättaren, eftersom jag inte läst boken på originalspråk.
Och slutligen, slutet. Slutet gjorde boken rättvisa, men hade gärna kunnat varit längre och visat aftermatchen mer, för det fanns saker jag hade velat se som jag inte fick. Man tillfredsställdes dock som läsare någorlunda, och gillade också att boken faktiskt gav en en del chanser att lösa gåtan själv, men att det inte är för lätt!
Så, betyg... efter den komplicerade uträkningsprocessen landar mitt slutgiltiga betyg för den här boken på en ganska stark 8 (8,75 för er som undrar) och min personliga rekommendation att läsa den om ni inte har något emot genren.
Om ni vill veta mer om boken, varsågod att kolla in här:
http://www.youtube.com/watch?v=BROWqjuTM0g
Ha det väl! (hihi!)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar